"Så det låter"

 Låtkommentarer: De flesta av låtarna härstammar från Tierps, Västlands, Österlövsta och Hållnäs socknar i nordligaste Uppland

1.Calles schottis lärde jag mig av Calle Carlsson i Elinge. Calle spelade den på sitt enradiga dragspel. I sin ungdom hade han spelat silverbasharpa tillsammans med Karl Anderén. Calle var systerson till storspelmannen Gustav Jansson (d. 1916) i Ingstarbo.

2.Gammal brudmarsch är en låt som jag inte kommer ihåg från vem jag fått den. Alltid när jag spelar den tänker jag på Styrbjörn Bergelt och Joel Jansson. När jag strax före jul 2005 spelade den för Styrbjörn kom han ihåg att Joel Jansson nog spelade denna låt. Melodin går förmodligen tillbaka på en gammal psalmmelodi.

3. Oskars sista polkett lärde jag mig av Oskar Larsson och Gösta Hellström. De spelade den på Oskars sista offentliga framträdande. Några månader senare var han död.

4. Brudmarsch som jag lärt av Alfred Hillbom. Ceylon Wallin spelar den lite annorlunda och kallar den för Valö Brudmarsch. Alfred påstod att Ceylon konstrat till låten.

5. Radetskymarschen en låt som jag fritt har tolkat efter Joel Jansson. Varför den kallas Radetskymarschen vet jag inte. Ett är dock klart och det är att låten inte har den ringaste likhet med den egentliga Radetskymarschen. Kanske hade Joel hört namnet på radion och tyckt att namnet lät kul. Egentligen är det ingen marsch utan en galopp som för tankarna till slanka ben sprattlandes på Moulin Rouge i Paris.

6. Sälvass-Jerkers polska visslade Calle Lööf i Skärplinge för mig på 1970-talet. Han hade i sin tur, i ungdomen på 1920-talet, hört den originelle spelmannen Sälvass-Jerker(Skärplinge) spela den på fiol. Sälvass-Jerker som dog på 1930-talet hade en märklig vana, nämligen; Han spelade första reprisen. Efter den slutade han och räckte över fiolen till den som var närmast och sa: ”Tjärre spella du!” Efter om att ha blivit övertygad om att den personen inte kunde spela slängde han upp fiolen i bröstet och spelade nästa repris. Detta mönster upprepade han i varje låt.

7. Alfred Anderssons vals är en typisk Oskar Larssonlåt som följt mig i nästan fyrtio år. Alfred Andersson bodde utanför Tierp.

8. Anderéns polska har jag lärt mig av min farfar. Han hade i sin tur lärt sig den av Karl Anderén som ofta besökte hans barndomshem.

9. Prytz-Lisas polska lärde jag mig på 1970-talet då jag var på en fest i Valbo utanför Gävle. Låten spelades då av en dragspelare som hette Gert. Tyvärr vet jag inte vad han hette i efternamn, men jag vet att han var från Högbo.

10. Säg fröken får jag köpa löken för en krona har jag lärt av Joel Jansson. Låten är ursprungligen en tysk julmelodi, som Joel Joelifierat. Hur Joel lärt den är oklart. När jag frågade honom svarade han: ”Ja ja hörden väl på radio eller så”.

11. Televisionsvalsen. För några år sedan hörde jag en låt på TV som gick ungefär så här, åtminstone de två första repriserna. Uppsnappandet av melodin var omedvetet eftersom jag befann mig i ett annat rum än Tvn. När jag skulle lägga mig kunde jag inte somna eftersom melodin surrade i huvudet, så jag blev tvungen att stiga upp och ta ut melodin för att få ro. När jag vaknade morgonen därefter spelade jag igenom melodin. Då upptäckte jag att jag hade en repris från en Oskar Larssonlåt som passade, så jag så fogade ihop de tre repriserna till Televisionsvalsen.

12. Åkesasses marsch. Är en låt som jag får känna mig skyldig till, nämligen det var så här: För några år sedan ringde min pappa och talade utan omsvep om att han hade fått cancer. En knytnävsstor tumör. Ett sådant besked är alltid chockartat och omtumlande. För att samla mig och reda ut mina tankar och känslor tog jag fram harpan. När jag lagt upp den i knäet började harpan spela av sig självt. Det var bara för mig att försöka hänga med. Låten som spelades var den här. Eftersom pappa hette Åke kallade jag den för Åkes marsch, eller på uppländskt vis med dubbla genitiv; Åkesses marsch.

 
13. Oskars flirt med kromatharpan 1. Under 1950-talet hade ett modernare tänkande även nått Oskar Larsson, så har började bygga några kromatiska nyckelharpor. För att provspela dem komponerade han låtar som han tyckte skulle passa den nya nyckelharpstypen. Oftast i F eller G-dur. Tonarter som även passar utmärkt på silverbasharpan. Efter ett antal kromatiska harpor ledsnade Oskar på att bygga kromatiska harpor så han återgick till att bygga silverbasharpor. Ett minne från hans kromatharpstid är att han lät A-lövet på G-strängen sitta kvar. På så sätt kunde han få ett fylligt F-ackord. Hans sista harpa byggde han 1964 och den skänkte han till mig och det är den som låter på skivan. Låtarna från Oskars kromattid kallar jag för Oskars flirt med kromatharpan 1 osv. Jag vet att han hade 5 ”flirtar”. Tyvärr kommer jag bara ihåg tre och en halv av dem. Kanske kommer de fram i mitt huvud någon gång.

14. Hellstedts marsch har jag lärt av Spel-Oskar Larsson och Joel Jansson. Jag vet fler av spelmännen i Norduppland som spelade den här varianten. Eric Sahlström och Gösta Sandström spelade däremot en annan variant .

15. Mjölkschottis är en av farmors låtar. Farmor och farfar hade 12 kor. När farmor handmjölkade korna trallade hon en låt till varje ko Låtarna kunde vara allt från stilla marscher till ystra polketter eller schottisar. Allt utifrån hur lättmjölkade korna var.

16. Gärdebylåten efter Joel Jansson och Gåsbo-Anna(Anna Mårtensson i Gåsbo). 1914 var det spelmansstämma hemma hos spelmannen Karl Anderén i Åkerby, Österlövsta sn. Hjort-Anders m.fl. var där. Gubbarna satt ute i Anderéns trädgård och spelade och drack kask. Stämningen var på topp. Plötsligt fick någon idén om att alla spelmännen skulle gå i procession genom den lilla bruksgatan, som låg en liten bit från Anderéns gård. Främst i ledet gick Karl Anderén, Hjort-Anders och en klarinettspelman vid namn Petterson i Ramhäll. Låten de spelade var Gärdeby Gånglåt. Joel Jansson, som var med på stämman bedyrade att denna version var den absolut rätta för så spelade Hjort-Anders den. Gåsbo-Anna, som arbetade hos Anderéns kunde också intyga att det var så här gubbarna spelade Gärdebylåten. ”När man hören på radio numera har de mixtrat till an”, sa Gåsbo-Anna till mig efter att hon spelat den på sitt enradiga dragspel.

17. Rositas marsch. Ännu en av farmors mjölklåtar uppkallad efter en hög, mager ko vid namn Rosita.

18. När gumman min är full så är hon svår att styra. Då ramlar hon omkull och går på alla fyra. Så sjöng både Joel Jansson och Eric Sahlström till den här melodin.

19. De Geers polska. Vid Lövsta Bruk hade de förr två dansbanor under midsommaren. Den ena var för fint folk och den andra för gemene man. Det sägs att midsommardansen inte fick börja förrän baron de Geer dansat till den här polskan. Vanligtvis spelas den med två repriser men Alfred Hillbom sa att det egentligen var tre repriser. Eftersom den mellersta reprisen var lite ”fingrigare”(svårare) tog många spelmän bort den. Här spelas den med sina tre repriser.

20. Staffansvisa från Österänge efter Alfred Hillbom. Staffanssjungandet var förr en tradition hos ungdomarna. De gick på annandagens morgon runt och sjöng och spelade denna låt. Syftet med detta var att tigga åt sig något gott. Vanligtvis blev det brännvin eller hembryggt öl, så vartefter ungdomarna sjöng blev de oregerligare för att till sist närmast sluddra fram texten. Texten som jag upptecknade 1976 finns på Musikmuseet i Stockholm. Varje by hade sin egen rytm- och textvariant. 1976 uppvaktades jag på annandagens morgon av en munspelare vid namn Bertil Löfgren, Skärplinge. Han och några vänner till honom sjöng och spelade Åkerbyvarianten av denna melodi.

21. Polska efter Vadman som jag lärt av Joel Jansson. Vadman var en av de spelmän som Joel lärt sig spela av. Vadman hade även byggt Joels harpa.

22. Skoglunds marsch lärde jag av Oskar och Gösta vid samma tillfälle som låt nr 3. Skoglund var den på sin tid omtalade Jonas Skoglund från Tierp. Denne spelade under trettio år, fram till sin död 1930, varje sommar på Skansen.

23. Rackabajsaren var en av Peter Ersons(Filip) favoritlåtar. På Peters begravning spelade jag den under minnesstunden. Låten har jag lärt av Joel Jansson som spelade den mer marschlikt. Det var Peter och jag som drog upp tempot. Har ni frågor om låtarna eller spelmännen kan ni maila till mig: christer.wesstrom@edu.osthammar.se