Nyckelharpans Forum

VM I NYCKELHARPA 19 juni 2016

Det var elfte gången mästerskapen hölls. Deltagarna spelar upp två valfria låtar för publik och jury. Segrare utses i vardera klass och övriga deltagare rangordnas inte.
 
Årets tävling bjöd från början till slut på förstklassigt, omväxlande och intressant spel.  Och därmed en spännande tävling!

Inte sällan har juryarbetet dragit ut på tiden långt in på kvällen. Man har diskuterat, lyssnat på inspelningarna och diskuterat igen. Vi kände viss oro före tävlingarna, över den korta tid vi hade på oss mellan uppspelningarna och prisutdelningen. Den oron minskade inte direkt av att årets tävling dels var genomgående högkvalitativ och dels mycket mångsidig. Strikt traditionellt, modernare samt nyskapande på framkant. Men det visade sig rätt snart att juryn var enig egentligen innan diskussionerna börjat. 

Årets jury bestod av Ann-Christine Granfors, Christer Wesström, Sven Ahlbäck, Sigurd Sahlström, Peter Puma Hedlund samt ordförande Gunnar Ahlbäck och producent Gunnar Fredelius     

Deltagarna och deras låtar

Silverbasharpa 

David Eriksson

spelade tidigare kontrabasharpa och treradig. Men han fann storspelmannen Thore Zetterström som inspirerade honom att ta sig an silverbasharpa.
Här spelade han en polska efter just Thore. En låt vi annars känner från Per Oskar Hellgren i en lugn och trygg variant. Här spelades den i en härlig frisk variant med driv som mycket väl fångade själen i Thores spel.  Före det bjöd han på Vals från Lövstabruk



Kristofer Suha Pettersson

Låt efter Mårten blank som Kristofer lärt av den legendariske spelmannen Styrbjörn Bergelt . 
Sedan ett medley av två polskor efter, som han sa, husguden Joel Jansson. Den ena efter Karl  Anderén  och Gulamålaviten. Spelstilen är det så kallade tunga spelet, med redigt med bordun. 


Sedan följde Thor Pleijel, som blev riksspelman på gemmelharpa förra sommaren. Han inledde med en vals efter Janne i Kärven följd av en låt efter Björn Björn. Nml De Geers polska. 



Ingvar Jörpeland, ett kärt återseende av en spelman från den exklusiva skara spelmän som man kan säga räddade det traditionella gammelharpspelet från att dö ut. De spelmännen utvecklade som sig bör personliga spelstilar så till den grad att man direkt efter bara ett par takter hör vem av dem som spelar. Vilket inte innbär avsteg från traditionen, utan precis tvärt om! De är inga papegojor man kan byta mot en grammofon utan det är spelmansmusik
Två låtar efter Levin.

Kontrabasharpa 

David Eriksson kom tillbaka, nu med en kontrabasharpa. Först en vals efter Viktor Anderson från Österbotten. För ovana öron i publiken som kanske inte har klart för sig skillnaden mellan de olika typerna av gammelharpa bör detta ha klarnat när David spelade här
En polska som fastnat i huvudet på David utan att han är säker på ursprunget. Han funderade på om det kunde vara en låt som gått från Viksta Lasse via Hjort Anders. 



Josefina Paulson var nästa namn på spellistan. Jag missionerar för musik från Västmanlad, och då även på kontrabasharpa,  inledde hon med att berätta. 
Låt efter Landin från Möklinta inledde hon med. Låten har i sin form från 1800-talet bara en repris. Hon spelade två och överlät till åhörarna att avgöra vilken som är ny respektive gammal. Men vi kan avslöja här, för den som var där och undrar, att det är B-delen Josefina gjort själv. Sedan kom en polska efter Nya Pettersson från Himeta i Köping. Nya Pettersson var, om jag förstod rätt, en kvinna. 

Anders Nordfors, ofta kallad Mr Kontrabasharpa, spelar såväl silverbas, treradig, dubbellek som vanlig kontrabasharpa För dagen gällde vanlig enradig kontrabasharpa . Anders valde ett par låtar han sade sig vara förtrollad av. Fått på hjärnan, som David också uttryckte sig tidigare. Det är en åkomma som drabbar spelmän. 
Först en slängpolska  från Sörmland efter fiolspelmannen Ingvar Andersson som spelat den med omstämd fiol. Anders spelade den med G-bas och i G. Han fortsatte sedan med en polska från Dalarna. Brudpolska i G och C



Bart Brashers från USA utgjorde det internationella inslaget i detta VM. Nu kan han ju som god amerikan prata svenska. Två egna låtar. Den första heter Polska number nine, vilket syftar på att repriserna har nio takter vardera. Den andra låten kom till när han skulle lära sig spela moraharpa. Lavrans polska. 



Einar Zethelius kom här näst. En spelman jag inte hört tidigare men gärna hör mer av.  En vals efter Per Johan Wedin. Sedan Murbräckan. En härligt friskt utförd låt som nog skakade om en och annn!. En härlig upplevelse tycker jag. Genreöverskridande. Det rådde inget tvivel om att det gick hem hos publiken. Inget fegspel där inte

Kristofer Suha Pettersson återkom, nu med en kontrabasharpa. Men inte en enradig, utan tvåradig , så kallad Österbyharpa eller kontrabasharpa med dubbellek.
Först Lazarus efter Justus och Viktor. En låt som nog låter lite konstig i ovana öron. Därefter en klassisk vagnshuslåt. 

Modern nyckelharpa 

Tommy Lindholm inledde klassen för treradig nyckelharpa. Två låtar efter Oskar Larsson från Heby, senare boende i Uppsala. En vals följd av Sågfallet




Petrus Dillner från Marma inledde med en låt av och efter Olov Johansson. Sedan polska i G moll efter Anders Gustav Jernberg Sedan passar det bra med en Jernberg. Ättlingen Per Gustaf Jernberg. Två låtar i familjetraditionen. En doppolska och en vals "i gammal stil" som hans farfar sa om den. 

Ditte Andersson inledde sitt deltagande med Eric Sahlströms Vid Stormyren. En djävulspolska följde som kontrast till den finstämda Stormyren. 



Erfter Ditte var det dags för Johan Långs fina spel. Johan åkte sedan vidare till Mora och spelade hem ett Zornmärke av bara farten. Johan går för närvarande på Musikhögskolan



David Eriksson är en mångsidig spelman, och han återkom här för tredje gången. Låten I Ur o Dur efter västerbottenspemannen Sören Johansson i Dorotea. Man skulle höra på låten varför den heter så sa han. Den går in o ur dur antar jag han syftade på. Han fortsatte med Vittras Polska efter Emelius Lundberg i Burträsktrakten. Den är en ögonvittrasskildring då låten tillkom som en reaktion på att spelmannen såg Vittra ro uppför forsen. 

Sunniva Abelli, som blev ungdomsmästare sist hon var med på en spelmanstävling i Österbybruk. Hon valde att ställa upp i den treradiga, eller moderna, klassen, men vi vet ju att hon även spelar kontrabasharpa med den äran. Först en Kadrilj från Västerbotten, troligen efter en klarinettspelman. Sedan följde en egenkomponerad låt. En Halling i hardingfelestuk för nyckelharpa. Skriven till pappan. 



Josefina Paulson kom sedan tillbaka för att avsluta uppspelningarna. Först Båtsman Däcks Storpolska efter Ceylon Wallin och därefter en polska efter Anna Lisa Norman från Ljusnarsberg.

Nya världsmästare. Kristofer, Josefina och David


Josefina drar vinnarlåten. Lyssnar gör David och av jurymedlemmarna ser vi Ann-Christine Granfors och på andra sidan Josefin står Sven Ahlbäck, Peter Puma Hedlund och Gunnar Fredelius. Fattas på bild gör alltså Christer Wesström och Gunnar Ahlbäck



Gunnar Fredelius