Fyrradiga nyckelharpor

Text och bild: Gunnar Fredelius, där inte annat anges.

uppd 9 maj 2004

Se även Peder Källmans sida med bla Johan Hedins harptyper. Se även "Nyckelharpan i Nytt Ljus"

Åsa södergren provspelar en harpa av Peder Källman. Foto Esbjörn Hogmark
Klicka för fler bilder från tillfället ifråga


Se mer om denna franska fyrrading här så småningom

De fyrradiga harporna har varit omdiskuterade - i vart fall i Uppland. Huvudinvändningen har varit att det inte "låter nyckelharpa".

Vissa modeller är heller inte avsedda att låta traditionell nyckelharpa. Om ens någon! Meningen är som regel inte att vidareutveckla den treradiga harpan - även om det finns dom med den inriktningen också.

Vanligare är väl att man vill spela en mer allmän tradition och tycker att det är lätt och roligt att spela på detta instrument. Andra tycker det är dags att utöka nyckelharpfamiljen för att bryta ny mark. Vi ser också idag att nyckelharpan används som anonymt studioinstrument - på andra sidan Atlanten - för sin klang. Inte för att den hör hemma i någon viss tradition etc.

Lyckade försök har gjorts med kortare mensur. Stämningen är då fiolens.

Andra stter löv på "brummen" eller lägger till en E-sträng utan att korta mensuren.

Inställningen att det är helgerån att tillföra en fjärde melodisträng - då satt i relation med den traditionella treradiga harpan kommer sig väl av historielöshet. Vill man behålla "det gamla soundet" håller man sig till gammelharpa, och det finns gudskelov ett antal spelmän som gör det. Eller man bygger treradingar med gammelharpkropp som tex Hasse Gille. Vill man sen utveckla harpan så är det en avvägningsfråga hur långt man skall gå. Men den som ser treradingen som "gammal" och fyrradingen som en nymodighet bör läsa på lite bättre.

Spelmän som Johan Hedin ser till att utvecklingen fortskrider, vilket är en förutsättning för bredden i nyckelharperiet. Lika nödvändig som att det finns de som förstår att slå vakt om gammelharpan och hålla traditionen vid liv.

Personligen så tycker jag det är enklare att spela på en lek som inte är "upp och ned". Men det kan förstås hänga samman med att jag spelade vanliga harpor innan jag gav mig på den fyrradiga. Jag hade en till låns några dagar, och visst går det att lära om.

Här ser vi hur Eric Olsson bar sig åt för att inte få högre lek än på en trerading.
Nycklarna är ganska platta och fjärde raden är nedsänkt i halsen.


Gunnar Belin från Lund visade upp denna fyrrading på Österbys harputställning 1975.

Svenskharpa - 1940-tal. Här handlar det om dubbla strängar som på en tolvsträngad gitarr.
Dvs de ligger parvis oktavstämda.

Problemet med "för långa löv" finns det flera lösningar på. Likaså problemet med e-strängar som inte håller.

Här löser man problemet med e-strängens längd med en extra sadel samt svängda nycklar.


Fyrradig harpa byggd av Tord Johansson -Johanssonharpans fader..

Tord och Ivar Johansson säljer harpor efter ett mycket generöst system. Man köper harpan för 6,500:-* och får pengarna tillbaka om man ångrar sig - även om det gått upp till två år. Under de två åren ingår fri service. Undantag förstås om man backat på harpan med traktorn etc.

* Prisuppgiften har nu, 2004, några år på nacken så den kanske inte gäller - men säkert principen...

Tord himself med Paul i samband med en radioinspelning ...
Jag kan nämna att det ligger en färdig cd med Tord på växeltonigt dragspel och väntar på att bli utgiven.
(Snyft - när jag nu uppdaterar sidan några år efter att jag skrev raden ovan, så kan jag konstatera
att skivan fortfarande ligger färdig men inte utgiven. )


Här har vi så en Olssonharpa, byggd av DEN typens skapare - Erik Olsson.


Samma harpa

En harpa i Gullbergssons efterföljd. Helt genialiskt låter man samtliga nycklar löpa in i sidstycket i ett plan. Att Gullbergsson inte fått flera efterföljare kan väl tänkas bero på att han kom med för mycket ändringar på en gång - alla inte så värst lyckade... (för den initierade - detta är inte pansarbåtsharpan eller 1910-11 års harpa. Ej heller 1899 års harpa. Jag återkommer i sinom tid i frågan)

Fyrradig harpa från Norrbotten. Här framgår dock inte att den är fyrradig och inte heller hur leken är uppbyggd. Mer om den på typologisidan.

 

Några exempel på vipparmsharpa:

Vipparmsharpa av Viking Haglund, Flysta, Spånga. Foto Per Ulf Allmo

Här har vi en annan vipparmasharpa. Den är fotad på en Österbyutställning,
men tyvärr vet jag inte vem som byggt den. Men det står Fjärdhundra på den...


Och en till sort. Inte heller där vet jag vem som byggt...

Gunther Fricks bror :-) på konsert. Picture used by permission / bilden
används med tillstånd av Bart Brashers

Oscar Sundström, USA med sin vipparmsharpa. Fotograf okänd.

 

Det finns massor av material som kommer såsmåningom på denna sida...

Gunnar Fredelius ser fram emot synpunkter - tex per mail

Till VM-sidan - om du redan är där så klicka i menyraden i stället